Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att tillämpa Flipped classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär..

Detta examensarbete handlar om Flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad Flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av Flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar Flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur Flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med Flipped classroom samt även vilken betydelse Flipped classroom har för elevernas lärande. Resultatet visade att lärare tillämpar Flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad Flipped classroom innebär.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen Flipped classroom påverkar elevers inlärning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklärare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn på inlärning och har därefter tematiskt analyserat empirin som genererades från semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att modellen möjliggör varierad undervisning, alltså flera olika inlärningsmoment kan täckas in på lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter.

Jag har erfarat att bildundervisningen många gånger blir ineffektiv när det kommer till den delen av ämnet som innebär instruktioner och genomgång av planerad elevuppgift. Jag vill därför introducera en ny undervisningsmetod, nämligen Flipped classroom, där instruktioner och genomgång av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i två klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet är att undersöka hur berörd bildlärare och dennes elever ställer sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att få en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildämnet kan utformas på bästa sätt.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på Flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg.Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med Flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad.Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped classroom. Flipped classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster.En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer.Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen.

The aim of my study is to get an idea of how some teachers use homework, what they consider a good homework is, and what considerations they take to the students' home circumstances. I have made a qualitative interview study with four middle school teachers. The results of my study show that teachers can flip the classroom and use so-called preparatory tasks. The time saving aspect is a strong reason they choose that model. That students are able to practice their own responsibility and perform meaningful homework seems to also be in focus, but the biggest reason they use Flipped classrooms seems to be because it is a more equivalent homework then traditional homework, and that students and their guardians also appreciate the Flipped classroom model as they become more involved in their children's schoolwork..

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift. Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför Flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända..

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.

We have, after three years of studying at Södertörns University Collage, experienced that there is great division in the classroom between students of foreign origin and ethnically Swedish students. How the students choose to place themselves in the classroom form a pattern on the basis of students? outer shells. The aim of this study is to understand what impact the student?s social orders has on the position they choose in the classroom.

The purpose of this studie was to use qualitative methods to find out how teachers perceive what a good classroom environment means for students with ADHD. Know the teachers what to do with the physical environment for students with ADHD? My research questions I wanted to answer was how support or hinder classroom environment children who have ADHD? What can educators how classroom environment to be adapted for students with ADHD? I have presented three different themes based on my interviews, Structure / classroom environment, placement and traditional teachings. Has compiled my answers from informants and analyzed the responses by prior research and theory. The results show that teachers have good insight into what is good for students with ADHD, but what is it that goes wrong?.

This essay is about classroom environment, what kind of impact it has on pupils? learning, how to create a good classroom environment and how the style of leadership relates to the classroom environment. This is a qualitative study conducted by four informants.This essay is based on Lev Vygotiskijs perspective of the "sociocultural perspective", which is based on the theory that humans act upon their knowledge and experience, depending on the opportunities that the environment provides.The purpose of this study is to examine how three teachers, who teach younger ages, organize the environment in their classrooms. The goal of this study is to find out what the interviewed teachers perceive as good classroom environment. Also how the environment affects pupils? learning and what the teachers keep in mind when they furnish their classrooms.

We have chosen to focus our study on conflicts and handling of conflicts in a classroom environment. We are addressing problems such as the teachers? roll in a conflict, the importance of solid leadership in the classroom, students? agency, defense mechanisms in coping with conflicts and so on. In this paper there is a review of different perspectives on conflict and of understanding why conflicts occur the different reasons for the conflicts. Our observation study took place in a grade three classroom, in a mid-sized town, during a regular school day.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership?In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?What do the teachers in the study consider to be a good leadership?What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks.